Vi må ha mycket strand att ta av, men genom att ge många dispenser från strandskyddsreglerna offras naturliga buffertzoner för oroliga hav och minskar de fria ytorna för både flora och fauna.
Sundsvall, Örnsköldsvik och Kramfors nämns i listan över de som är sämst i Sverige på att värna sina stränder. För friluftslivets skull brukar man tala om obrutna strandlinjer och att kunna promenera längs vattenbrynet. Eftersom turismen ökar mest i Höga kusten i Sverige räknat, och den turismen handlar om Sveriges enda naturvärldsarv (obs, natur) och alltså just denna kustlinje… så är det väl ganska kontraproduktivt att sälja ut kusten till sommarstugor? Jag antar helt kallt att det i flesta fall handlar om just sommarstugor nämligen.
Naturskyddsföreningen har gjort en sammanställning av antalet dispenser per kommun:
I statistiken är det en del kommuner som står ut, Värmdö kommun leder ligan stort med 261 dispenser under 2017, följd av Norrtälje (171), Skellefteå (92), Hudiksvall (77), Österåker (74), Sundsvall (68), Falun (67), Örnsköldsvik (67), Arvidsjaur (67), Östhammar (65) och Kramfors (65).
Kommunvis sammanställning av strandskyddsdispenser i rapport från Naturskyddsföreningen
Riskfyllt att avskaffa strandskyddet skriver Karin Lexén från Naturskyddsföreningen
Stor satsning ska skydda strandkanten där hela tio länsstyrelser hakar på, från Skåne till… Gävleborg. Varför inte Västernorrland? Är satsningen till för att värna det som redan är överexploaterat, skydda det lilla som finns kvar? Lite deppigt utgångsläge.
Lättnader i strandskydd för landsbygden underlättar för att kunna bygga till exempel vid sjöar. Inte så dumt egentligen, om det handlar om åretrunt-boende.
Jag skulle vilja gå vidare ett snäpp här – hur kan vi se till att de som vill bygga kan bygga för åretrunt-boende? Ska vi prompt sälja ut våra stränder kan vi väl se till att få nåt värdefullt för dem! Här gäller det att inte vara för tacksam för uppmärksamheten!