Kategori: Blogg

Publicerat

Största utmaningen för omställning på landsbygden är transporterna

cyklar i snö

Senaste rapporten från IPCC förordar rätt kraftiga samhällsförändringar, och dem skulle ha hänt typ igår. Maktlösheten breder ut sig i tonerna av, ursäkta, gnäll över bensinpriser.

Jag har svårt för kritiken över bensinpriser. Vi behöver inga allmosor i form av avdrag/bidrag för ett redan trasigt bränsle, vi behöver trovärdiga alternativ! Alternativen för till exempel persontransporter riktas mot tätorter och korta resor (kollektivtrafik, elcyklar), och de flesta bor ju där så why not… Men samtidigt som bensinpriset höjs så ökar på landsbygden 1. behoven av tunga bilar när vägunderhåll blir sämre, och 2. avstånden då servicen minskar oförtrutet. Om vi bara lyckas stoppa en del centralisering, så har vi fortfarande långa resvägar där folk och fä försöker ta sig fram. Vi behöver alltså också få tillbaka lite av det vi har tappat genom åren. Transporterna av de varor som körs fram och tillbaka längs vägarna i långtradare ska vi inte ens tala om. Där har man inte ens lyckats lagstifta för säkerhetens skull (europa-trailrar med hjul-set som inte fixar vinterväglag), kan man tänka sig att något kan ske i klimatets namn åtminstone?

Den ena delen av omställningen av våra transporter faller alltså på samhället. Att värna det lokala samhället istället för att splittra oss med långa avstånd, att vårda vägar så vi inte behöver köra tung persontrafik, fortsätta öka takten på fiberutbyggnad och underlätta arbete hemifrån tex vid tufft körväder för de som kan. Hemtjänsten kan ju inte gärna jobba hemifrån, men det är också barockt att deras värdefulla tid ska slösas på de långa köravstånden. Givetvis kan inte typ Kramfors kommun stå för detta ensamt, det är storsamhället som måste tänka om, STÄLLA OM på riktigt.

Tills dess?

Så kan vi minska våra egna behov av transporter

1. Köpa sällanvaror och viss mat i bulk, rejäl bulk!

Fördelen för landsbygden är att vi ofta har bonusutrymmen, säg en källare eller vind. Ställ dit en frys om du inte redan har en extra! Skapa utrymme för ett gammaldags skafferi, där du kan lagra matvaror hemma istället för på hyllorna i affären. Exempelvis köttlåda, med naturbetat lokalt kött som har minimal påverkan på klimatet trots nötkött. Naturbete i sig har minst påverkan om man prompt ska äta nötkött, men naturbetesmarker är också viktiga helt natyurliga buffertzoner för väder, vind och annat som kan gå snett. Även viltkött som älg är såklart lämpligt att bunkra. Schampo och tvättmedel behöver man inte ens en frys för att kunna bunkra.

2. Gå ihop och samåk, ta bussen.

Lobba för fler pendlarparkeringar, utnyttja redan etablerade föreningar (byalag, vägförening, skidklubb..) för att bygga upp ett nätverk för viss samåkning.

3. Solceller för egen elförsörjning.

Vindkraftverk producerar el ofta för export, solcellerna kan vi behålla för oss själva. Samhället blir allt mer elsmart med en totalt sett minskning av elförbrukningen, samtidigt som landet i perioder faktiskt upplever elbrist. Den hållbara elproduktionen är ännu inte så jämn, så alla källor behövs för att täcka upp samhällets hela behov av el. Elbilen behöver el även mellan tankställena, med egen solel vet du att elen har producerats schyst.

4. Tänk nytt angäende behov av bil.

Hur använder du din? Behöver du en stark jävel? Kan du gå ihop med grannen och starta starkjävel-pool och använda den vid behov, inte för att handla choklad på macken? Det har du ju elbilen till! 🙂 Ja eller cykeln för all del… Sparkföre blir ju tyvärr allt mer sårbart i takt med klimatförändringarna, men för närvarande kan i alla fall jag köra snabbt till Ica för egen fot!

5. Bli mer självförsörjande.

Odla färsk mat åtminstone under sommaren, köp fryst svenskt däremellan. Att värna svenskt jordbruk är också att värna klimatet, även om transporter av mat är försumbart i det stora hela (jo det är sant, och det säger nog mer om våra övriga transporter än om maten). Den lokala maten gynnar vår lokala miljö, med biologisk mångfald och lokala jobb. Ju fler vi är som bor i byarna, desto mer troligt är det att lokala matbutiken kan överleva och du behöver bunkra mindre.

6. Semestra hållbart!

Behöver du verkligen flyga? Var då borta länge och skippa weekendresorna med flyget, igår! (Och lobba för snabbare och fler tåg norröver) Flygsemester vart tredje år istället för varje?

 

Jag tycker det är bilberoendet som är det svåraste här utanför stan, vad finns det mer för knep för att minska sitt eget beroende i väntan på närmare service?

 

Publicerat

Friluftslivets urbana norm

Jag har efter några flytter snurrat till mitt medlemsskap i Friluftsfrämjandet, och i mitt samtal med medlemsservice fick jag höra ett förvånat ”oj det var långt!” i och med att jag senast har flyttat från en Stockholmskommun till Örnsköldsvik. Långt? Halva Sverige är ju kvar?

Jag kan vara snäll och tänka mig att hans reaktion handlar om att det är färre som flyttar ut från Stockholm än in, antar jag, men nu är julen över så jag tänkte passa på att vara lite mindre snäll.

Hans reaktion kan också illustrera det problem som jag känner finns inom begreppet friluftsliv. För det har ju snarare blivit synonymt med friluftsturism, och trots att Höga Kusten är ett av de mest expansiva friluftsturismområdena just nu kände alltså den killen jag pratade med att det var lite konstigt att flytta ”så långt”. (Till hans försvar- tills han hörde att jag flyttade hem. ”Ja då förstår jag”.)

Friluftsliv för mig är att kunna gå ut genom dörren och insupa frisk luft enkelt uttryckt. Jag ställer mig lite skeptisk till prylhets och tycker det duger bra långt att promenera i skogen med ett par rejäla gummistövlar. På en dagstur hemmavid har man ju inte med sig mängder av packning så att man skulle behöva till exempel extra ankelstöd från en hög (och kostsam) vandringskänga. Om man är ute ofta kanske man inte ens behöver det där ankelstödet ens på längre turer i och med att man tränar upp musklerna i ankeln… Men det är en annan text.

När jag häromdagen sökte på mig själv på hitta.se, saker man gör när man är tankspridd, blev jag informerad om att jag bor 3749 meter från ett grönområde. Om jag betalar en slant kan jag planera mitt nästa friluftsäventyr med hittas friluftskarta! Men om de inte kan se skogen som jag har nästan rätt in i verandan så känner jag inte så stort förtroende för deras kunskaper om friluftsliv. Med ”grönområde” verkar de helt enkelt mena det närmaste naturreservatet. Det här går ju faktiskt helt emot den svenska synen på grönområde, eftersom vi genom allemansrätten får gå och hänga vid vilket grönt område som helst så länge det inte är i en trädgård. Det är ju också någon form av symptom – är det den urbana normen som slår igenom i friluftslivet? I detaljplanerade, urbana, områden är ju det gröna inte alltid fritt.

Det finns en begreppsförvirring i det här, som gör friluftslivet mer snävt och dyrt än det ska behöva vara.

Friluftsfrämjandet tänker jag står för just värnandet av allemansrätten, och inspirationen för nära möten med naturen. Med lokala föreningar får vi möjlighet att dessutom träffa likasinnade. Men det var ganska uppenbart att medlemsservice ligger i Stockholm, om jag ska lyssna till dialekten på killen som svarade i telefonen idag. Blir det bra det? Även Naturskyddsföreningen har sitt rikskansli beläget i Stockholm.  Stockholm är unikt på sitt vis, få stora städer i världen har ju så mycket grönt att röra sig i, och så nära. Du kan ta pendeltåg rakt ut i skogen. Men man missar ibland, i ivern att locka ut, att JAG inte ens behöver ta något tåg. Att jag för att kunna vara aktiv i föreningarna måste åka ut från det gröna och in i de gråare samhällena.

Ur den synvinkeln så är det väl ganska självklart att i alla fall Friluftsfrämjandet hänger i städer och samhällen, jag behöver inte hjälp med att komma ut jag är ju redan ute. Men de aktiviteter som friluftsfrämjandet står för är ofta pryligt och sällan skogligt. Jag älskar att de gör pryliga aktiviteter tillgängliga för den stora massan, vi kan inte ha ett friluftsliv där man måste köpa på sig en massa utrustning för att ha en chans att utöva det. (Jag tänkte skriva ”låt de som har råd köpa på sig allt de vill”, men de behöver ju faktiskt också ett bättre alternativ till att köpa själv i och med att vi måste ställa om vår livsstil. Ingen kommer undan!)

Jag funderar också på hur förändringarna i skogsägande påverkar bilden av vårt fria friluftsliv. I delar av Höga kusten lär det fortfarande vara en ganska stor andel så kallade bondeskogar – förhållandevis små skiften som hör till ett tidigare självhushållande jordbruk, eller lite större skiften sammanfogade av skiften från uppköpta småjordbruk som försörjer en modern bonde. Detta parallellt med det som blir vanligare – stora skiften som ägs av stora bolag eller enskilda/riskkapitalister, sammanfattningsvis; utbölingar äger skog som de själva inte upplever. I den förlorade relationen till skogen, tror jag att samhället tappar relationen också. Att man inte ser skogen för alla träden, och därmed blir mer beroende av friluftsfrämjandet och marknadens version av Friluftsliv och natur.

Jag kan gå barfota från sängen och upp på slänten och ut på stigen, men där börjar det bli lite stickigt av barr och taskiga tjocka stjälkstumpar. Att det är förvånande för någon inom friluftsfrämjandet, eller att min närmaste skog inte får plats i hittas friluftskarta, gör mig liksom lite deppig. Alternativt beslutsam.

Publicerat

Övik och Kramfors bland de sämsta på strandskydd

 

Vi må ha mycket strand att ta av, men genom att ge många dispenser från strandskyddsreglerna offras naturliga buffertzoner för oroliga hav och minskar de fria ytorna för både flora och fauna.

Sundsvall, Örnsköldsvik och Kramfors nämns i listan över de som är sämst i Sverige på att värna sina stränder. För friluftslivets skull brukar man tala om obrutna strandlinjer och att kunna promenera längs vattenbrynet. Eftersom turismen ökar mest i Höga kusten i Sverige räknat, och den turismen handlar om Sveriges enda naturvärldsarv (obs, natur) och alltså just denna kustlinje… så är det väl ganska kontraproduktivt att sälja ut kusten till sommarstugor? Jag antar helt kallt att det i flesta fall handlar om just sommarstugor nämligen.

Naturskyddsföreningen har gjort en sammanställning av antalet dispenser per kommun:

I statistiken är det en del kommuner som står ut, Värmdö kommun leder ligan stort med 261 dispenser under 2017, följd av Norrtälje (171), Skellefteå (92), Hudiksvall (77), Österåker (74), Sundsvall (68), Falun (67), Örnsköldsvik (67), Arvidsjaur (67), Östhammar (65) och Kramfors (65).

Kommunvis sammanställning av strandskyddsdispenser i rapport från Naturskyddsföreningen

Riskfyllt att avskaffa strandskyddet skriver Karin Lexén från Naturskyddsföreningen

Stor satsning ska skydda strandkanten där hela tio länsstyrelser hakar på, från Skåne till… Gävleborg. Varför inte Västernorrland? Är satsningen till för att värna det som redan är överexploaterat, skydda det lilla som finns kvar? Lite deppigt utgångsläge.

Lättnader i strandskydd för landsbygden underlättar för att kunna bygga till exempel vid sjöar. Inte så dumt egentligen, om det handlar om åretrunt-boende.

Jag skulle vilja gå vidare ett snäpp här – hur kan vi se till att de som vill bygga kan bygga för åretrunt-boende? Ska vi prompt sälja ut våra stränder kan vi väl se till att få nåt värdefullt för dem! Här gäller det att inte vara för tacksam för uppmärksamheten!

Publicerat

Därför ska du äta lokalt odlad mat

//local food initiative

 

Suget efter sparris torrlägger hela samhällen i Peru rapporterar DN.

”Hela byar i Peru torkar ut på grund av storskalig grönsaksproduktion. Svenska livsmedelsföretag känner till problemet men vet inte hur det ska lösas – så de fortsätter importera.

– Det är krisartat. Människor har inte ens vatten för sina grundläggande behov, säger Malena Wåhlin på organisationen Swedwatch. ”

Larmet kommer från Swedwatch, och pekar på ett viktigt problem i omställningen mot mindre köttkonsumtion. Vego-kritiker brukar peka på transporterna som ohållbara, men ur ren klimatsynpunkt så är faktiskt nötköttet en större bov. Visst känns det avigt? Det beror nog på att man har förenklat problemet med vad vi äter och varifrån maten kommer – och att man har förenklat miljöfrågan till att bara handla om klimat. Det finns en viktig poäng med att stanna till vid klimatet, plocka ut det fenomen som vi märker mest av just nu. Vi står inför en möjlig klimatkatastrof och så är det med den saken.

Men parallellt med klimatfrågans akuta läge står vi också inför en massutrotning av jordens arter. Både flora och fauna riskerar att ryka, och vi har redan förlorat en hel del. För att värna den biologiska mångfalden är naturbete en bra grej, nötdjur tillsammans med andra betesdjur på mark som inte annars duger till odling. En annan viktig åtgärd för biodiversitet är att minska på jordens alla monokulturer. Stora utspridda monokulturer, sådana som ofta används för att kunna odla de mängder av grödor som vi världsmedborgare köper i affären. Så det är inte transporterna som hotar grödornas miljönytta, utan produktionssättet. Och i sista steget såklart hur stort svinn det är i våra hem men det är en annan fråga…

Hur lätt är det egentligen att tänka ”säsong”, när alla grönsaker finns i butik året om? Många vegosar har bra koll på säsonger och när det är bäst att äta av ditt och datt i grönsaksdisken. Men någon och några har missat vad som är tanken med att tänka säsong.

Jag tror att vi måste börja att som konsumenter inte bara be om de varor vi saknar utan även klaga på de varor som vi inte har behov av. Ifrågasätta kedjor som hakar på trenden med att äta i säsong, genom att rea ut exotisk frukt bara för att de är i säsong i sitt ursprungsland. Ananas växer bara på en del håll i världen, och det viktigaste är att ananasen räcker till de som bor där!

Med högre priser är det mer troligt att odlingen kan ske på ett hållbart vis, givetvis ska man därför välja frukt och grönt som är ekologisk och/eller fairtrade. Då hushållar man naturligt med även de mer exotiska grödorna, så att lokalbefolkningen kan få frossa.

Vi behöver också slå vakt om nötterna, mandeln är ett exempel på en vattenslukande gröda som odlas för mycket i områden där vattnet nu minskar till följd av klimatförändringarna. Nötmjölk är därför inget som en hållbarhetsmupp bör frossa i, ens om de kommer från Europa.

Att ”äta mer vegetariskt” är inte en quick fix, och tyvärr kan vi inte heller trycka i oss vilka grönsaker som helst bara för att vi kan. Inte om vi vill göra skillnad för miljön, både klimat och biologisk mångfald.

 

Läs mer:

Konsumentmakt på riktigt blogginlägg från Ann-Helen Meyer von Bremens blogg

Swedwatch sammanfattar sin rapport på svenska här: https://buff.ly/2PuHmTn

Publicerat

Mindful internetting. Länkar med andrum.

//death to stock

 

Estrid magazine, ett svenskt livsstilsmagasin som går att läsa på datorn. Pysselfokus sägs det, men jag fastnar mest för de spännande personer som intervjuas och tillåts bre ut sig.

Väglöst (facebook) en prylfri tidning om friluftsliv och hållbara, uthålliga äventyr. Går att läsa på webben men betala ändå vetja!

”Det enkla naturnära friluftslivet kämpar en delvis ojämn kamp mot sportifiering, kommersialism, datorspel och stora gruppers ovana och brist på stövlar.”

BOOM vilken käftsmäll att läsa den tyvärr lite krångliga men viktiga pamflett om friluftsliv som revolt, utdrag ovan. Kommer från föreningen Argaladeis hemsida. Föreningen är ett spännande alternativ till de mer pryltokiga friluftsföreningarna, jag nämner inga namn.

The writing of Silent spring: Rachel Carson and the culture-shifting courage to speak inconvenient truth to power ah, så lämpligt att läsa om författaren till boken som förändrade världen, nu när vi behöver STEP UP A NOTCH…

När vi liks är på ämnet. Pella Thiel och Omställningsnätverket – Bring it!

Publicerat

10 sätt att minska ditt mobilberoende

modern workshop //death to stock photos

 

  1. Svårt men viktigt – lägg ifrån dig telefonen!

    I alla fall på landsbygden har vi ju inte längre några fasta telefoner, men låt oss behålla iden om att ha telefonen på en fast plats. Våra telefoner är ju inte helt trådlösa heller, de behöver laddas. Skapa en plats för laddning, där du också kan lägga ifrån dig telefonen medan du är hemmavid. Jag hittade min telefon i sonens strumplåda igår, efter några timmar av undantryckt panik. Det kan också vara en anledning till att hitta ett bra hem för telefonen.

  2. Kan du ersätta några av telefonens funktioner med nåt gammeldags och analogt?

    För egen del tänker jag skaffa ett armbandsur när som helst. Det kan väl inte bara vara jag som en halvtimme senare – när jag lägger undan telefonen efter att ha googlat en skådespelares namn, bråkat med någon på facebook, kollat upp ett recept, uppdaterat shoppinglistan, himlat med ögonen åt aftonbladets rubriker innan jag klickar in mig på skiten – inser att jag fortfarande inte vet vad klockan är. Och att det var därför jag plockade fram telefonen från första början. Skärpning på det!
    Och förresten. Hellre tv-spel än telefonspel. Spela ordentligt om det är det du vill, och släpp det sen.

  3. Stäng genast av notiserna om du inte redan har gjort det!

    Det krävs en enorm viljestyrka att inte ”bara kolla” när facebook blippar upp på skärmen, och shit, det har dykt upp nåt skoj på blocket också. NEJ. Stäng.
    Ett alternativ är att stänga av internet på telefonen för att vara tillgänglig för telefonsamtal och sms men få en paus från notiserna och ja, internet.

  4. Stäng av alla signaler när du liks är igång.

    På dagens telefoner kan man ställa in så att om någon särskild ringer så kan telefonen signalera, fast den i övrigt är tyst. Det blir ett slut på att svara och slösa tid på nån som erbjuder dig ett ”eftertraktat” erbjudande. Ring upp de som du vill prata om, eller skicka sms för all del. En extrem typ som jag själv har aldrig på signalerna, och får därmed svårt att få tag på telefonen när den gömmer sig i strumplådor,  så min rekommendation för vanliga dödliga är att slå av signalerna långa stunder på dagen. På jobbet (självklart för många, men ni andra…), under bilresan, efter middagen. Vilken stund behöver du ha lugn och ro? Hela helgen?

  5. Skaffa en riktig hobby.

    En av mina gurus Katy Bowman har i en artikel beskrivit fidget spinners som en slags snabbmat för handens rörelsebehov, som en konsekvens av dagens moderna liv där vi inte behöver göra nästan någonting alls med våra händer. Vi behöver inte ens knäppa med fingrarna för att få kyparens uppmärksamhet, nu när Pinchos har dykt upp med sina appbeställningar! Genom att ge händerna den aktivitet som de längtar efter – få skriva dagbok för hand, färglägga sådana där mindfullness-teckningar, skruva på en ångmaskin eller odla mat – så kanske vi täcker in ett behov som vi har glömt bort tack vare att telefonen, den jäveln, täcker in så många behov på en och samma gång. Ofta tar man upp telefonen för att man har lite tråkigt. Bara skräp på teve. Finns det nån att bråka med på facebook? Japp, alltid, så hitta nåt annat att göra som ger dig positiv energi i stället. Handarbete eller slöjd kanske? En skärmfri hobby bör det vara, det säger sig självt, men jag kan tillåta research på skärm. Lägga pärlplattor kan vara kul, särskilt om man skriver ut egna pixliga bilder att ha som mall!

  6. Sök dig till miljöer där telefonen inte hör till.

    När jag fick min första smartphone tyckte jag om att den var för stor för min byxficka, då var jag tvungen att lägga den bak i ryggsäcken och inte ta fram den förrän jag hade anledning. Nu har jag dock oftare handväska än ryggsäck, och telefonen är sjukt nära… Dock ej på promenad i skogen. Där har jag sällan eller aldrig handväska, och det blir då naturligt att släppa telefonens grepp. Men när man ser nåt snyggt som man vill fota då?!

  7. Skaffa en separat kamera och idka mindful fotografering.

    Den här punkten kanske hör till nummer två egentligen, men jag tycker den är så viktig så den får en egen punkt. Mobiltelefonernas kameror är sjukt bra, och med de digitala hjälpmedel som finns i telefonernas kameraappar så ligger vanliga kameror givetvis risigt till. Jag vet. Med småbarn och djur händer saker fort, och försvinner fort. Då är det så skönt med mobilens kamera, snabbt upp ur en ficka och så är stunden förevigad för alltid. MEN, de där stunderna dränks ju ändå bland alla andra stunder! Tänk i stället som en amrikansk (sic!) hemmafru som samlar material till sitt scrapbooking-album, bestäm i förväg vilka händelser och speciella dagar som passar att fota. Barnens första dag i skolan? Släktingars födelsedagar? Semester? Fota då det, och gör det ordentligt. Beställ utskrifter för album eller bygg ihop egna fotoböcker med minnena. Lägg till några foton från vardagslivet och så är du klar. Många minnen gör sig till och med bättre i huvudet, eller nedskrivet för hand i en dagbok. Ge de största minnena största uppmärksamhet, ta med en riktig kamera och skriv en bildtext till albumet, ställ upp i bokhyllan och känn dig stolt och nöjd.

  8. Känn dig själv och carpe jävla diem <3

    Arg, ledsen, irriterad, överlycklig. Våra telefoner är med precis överallt, och de blir ett ting att bolla känslor med. För att inte tala om sociala medier, herregud så mycket känslor! Lägg känslorna utanför telefonen, lär dig att trösta dig själv igen istället för att söka tröst i telefonens distraherande aktiviteter. Även när vi är särskilt överlyckliga, så förevigar vi det nu för tiden på sociala medier. Skippa det! Använd på sin höjd telefonen för att ringa någon och berätta om vad som har gjort dig glad eller ledsen. Om du absolut vill dela på sociala medier, jamen skriv ner skiten analogt i ett anteckningsblock och gör det sen! Carpe diem.

  9. Schemalägg internet.

    Antingen för hand, eller genom att begränsa en router där hemma. Nu kan du smacka fram de där anteckningarna du har samlat på dig, och lägga ut på instagram med bilden som du har tagit med din vanliga kamera. Eller starta en gammal hederlig hemsida att lägga upp saker och minnen på, istället för de hetsiga sociala medierna typ facebook. På en hemsida bestämmer du själv när du postar, och andra väljer själv när de vill läsa eller titta. Inga påträngande notiser (fast det går att få om man nu absolut vill) för någon inblandad, och framför allt så är det lättare att fokusera på vad du har tänkt göra. Det rullar inte upp en veckas foton från kreti och pleti bara för att du har lagt upp en bild på morgongröten (instagram), och du blir inte matad med facebookvänners diverse missnöjen och uppdateringar bara för att du ville skriva ”men gu va fint väder det vart”. Fokusera ditt engagemang.

  10. En skärm i taget!

    Sluta multitaska. Om du vill flippra med telefonen fast teven är på så är det nog inte tillräckligt intressant på teven. Men du vill ha nåt behagligt ljud i bakgrunden? Skaffa en radio! Att se på teve kan också vara ett sätt att minska telefonanvändningen, genom att medvetet se på program som man verkligen är intresserad av. Spela in. Streama. Utnyttja de olika tidsfördriv som finns, som tidigare nämna hobbys (nummer fem), men även teven gubevars. Utnyttja tidsfördriven ordentligt, och våga ha lite tråkigt däremellan. Tänk på vad vi säger om barn, har de aldrig tråkigt kommer de heller aldrig på något att göra. Varför skulle inte det gälla för vuxna också?

 

fniss från naturskyddsföreningen  :*

Publicerat

5 saker som jag har lärt mig av mina barns tygblöjor

alternativa höga kusten : fem bra saker om tygblöjor
Blöjor från Poops, Imse Vimse och extra inlägg från Sloomb och Poops.

Obehandlad ull är KUNG!

Lanolinet (fett som finns naturligt i ull, klappa ett får och det klibbiga du känner är lanolin) i obehandlad ull är fuktavvisande, smutsavvisande och går dessutom att fylla på plagget genom ett lanolinbad. Så kallad kurning. Ullens temperaturreglerande egenskaper är lika oslagbart som vanligt, men mer lanolin gör även tyget ännu mer flamsäkert än ull som är behandlad (superwash brukar den ullen kallas). Det finns inte en enda fleecetröja som kan vinna den tävlingen.

Solsken är en jävel på att bleka.

Jag säger tygblöjor, du spärrar upp ögonen och väser ”baaaaajss”. Jag hänger upp mina barns vita ibland bajsfläckiga tygblöjor fläckarna ut mot solen, och vips! Så är hela blöjan lika vit som från början. Bajs är inga problem för en tygblöja. Men det är så mörkt ute och för kallt för att hänga upp tvätten ute? Ta fram galltvålen. Grym mot fläckar, och miljövänlig nåt så in i bängen.

Bajsets rykte är värre än verkligheten.

Särskilt amningsbajs av räsertyp sugs upp allra bäst av en tygblöja. Bäbisar som blir helammade/flaskade bajsar ju inte korvar, men när de börjar hantera mat blir det så att säga lite mera spännande. Eller enklare, beroende på hur man ser det. Skaka av korvbajs ner i toaletten, och kasta blöjan ner i tvätthinken som ju alltid står eller hänger i badrummet. Tillplattade korvar är lite mer problem, en del använder då en dedikerad diskborste för att lightskrubba blöjan i toavatten men jag smetar istället med toapapper och lovordar tvättmaskiner. I en tvättladdning tygblöjor är det få med bajs på, det fixar tvättmaskinen! Okej en gång (EN!) hittade maken en centrifugerad korv i maskinen (helt intakt, eller hur den nu kan ha sett ut från början. viktigaste med historien är att den inte bajsade ner hela maskinen. Maken plockade bara ur korven och körde om maskinen och skällde på mig.) men det pratar vi inte om.

Engångsblöjor luktar satan – inte kisset och bajset.

Det är som att det sker någon slags kemisk reaktion som för att påminna de vuxna om att NÅT HAR HÄNT I BLÖJAN för lukten LUKTEN, kan ta död på vem som helst om den får härja fritt. Fasan för denna lukten gör att många förskolor vägrar tygblöjor, men de kunde inte ha mer fel. En tvättpåse med två dagars tygblöjor luktar nästan ingenting. Fuktigt möjligtvis. Jämför det med den där påsen med bajsengångsblöja som ingen vill ha i sina kökssopor ens!

Bäbisar ska lukta gott och vara mjuka, basta!

Eftersom bäbisen inte luktar gammal instängd blöja mest hela dagen, så behöver bäbis inte heller bada så värst ofta. Det sparar på hudens naturliga fetter och särskilt under vinterhalvåret (särskilt i år, eller är det bara jag som är som fnöske?) är det här givetvis värdefullt då man i bästa fall slipper först tvätta bort ett naturligt fettlager för att sedan fylla på det igen i krämform.

Men gu va kul, berätta mer!

  • Den mest miljövänliga lösningen för blöjor är återanvända innerblöjor av bomull eller hampa, med ett ”blöjskal” av kurad ull. Det finns jättemånga söta brallor att välja mellan, och den kurade ullen fungerar som en fuktspärr för blöjan. Fantastiskt. Förstör inte miljöeffekten av att torktumla blöjorna bara…
  • Du får tag på tygblöjor genom facebookgrupper som Tygblöjor (!) utöver olika webbutiker. 
  • Babypottning eller Elimination Communication/EC presenteras gärna som guds gåva till föräldraskapet och det är lätt att man bara lyssnar på de som lyckats. Funkar det här för er familj och er bäbis – tjoho! Men det är också okej att använda sig av de bekvämligheter som finns i dag, till och med engångsblöjor. När vi är ute och ränner använder vi miljömärkta engångsblöjor utan att skämmas det minsta.
  • I webbutikerna brukar man också kunna hitta guider om hur man ska använda tygblöjorna, även Blöjfri bebis har en bra tygblöjeguide. Genom föreningen Blöjupproret finns till och med ett blöj-bibliotek, perfekt för att testa vilket blöjsystem som passar ert barn bäst! 
  • Tänk på att du kan behöva köpa nån storlek större av body till bäbis, eftersom tygblöjan tar lite mer plats än engångsblöja. ”Fluffrumpa” även kallad, särskilt när den vaggar fram över golvet i en snabb krypning till en nyss öppnad barngrind. Det finns även bodyförlängare att köpa från en del blöjbutiker.
  • Bästa för tvätten hemma är att köpa hem en Knodd av valfri storlek, och eventuellt sätta i en tvättpåse. Här kan man välja bland många olika fina PUL-påsar, men vi har valt en nätpåse i polyester. Hinken går att diska ur men det har vi inte ”behövt” göra än, vi ids nog inte förrän den börjar lukta och ja. Det har inte hänt än.
(PUL står för polyuretan laminat, en slags plast. Naturskyddsföreningen beskriver PU som helt ofarlig att använda när det finns i textilier och kläder dock frigörs en farlig kemikalie vid förbränning så här får man väl fundera över hur miljövänlig en vill och kan vara. Sopförbränningsanläggningar har effektiv rening av röken som bildas bör tilläggas, så att bränna upp sina PUL-sopor hemma kan man ju skippa.)
Publicerat

Skit i batteribilen, fyll tanken med knallgas

Fler än jag som drömmer om att kunna ”tanka” bilen hemma med hjälp av solceller på taket? Fler än jag som har fått drömmarna grusade av insikten att batterierna innehåller mineraler som är väldigt vanskliga att få ur jorden på ens fredlig väg samt riskerar att ta slut som vilken jävla oljekälla som helst? Skit i batteriet, fyll ”tanken” med vätgas i stället!

Du vill inte sprängas i luften säger du? Det kan jag förstå, men företaget Powercell i Göteborg påstår i DN att riskerna inte är större än de redan är. Bensin är ju ganska lättantändligt det med. Vätgasen bildar ihop med syre knallgas, men också en katalytisk reaktion som ger el och vatten. I stället för avgaser kommer alltså bilen släppa ut vatten, vilket kan vara väldigt välkommet på en del av våra torra grusvägar!

Fast särskilt nytt är det egentligen inte med vätgas. Gasen som är lättare än luft användes gärna i olika slags gasballonger inklusive zeppelinaren – den stora gasballongen i aluminium som ni vet, exploderade… I stället för att bränna upp metallballonger skulle vi alltså kunna använda knallgasen för att ta oss fram längs vägarna, något som ju är ett måste för oss på landsbygden där det finns få alternativa resformer.

-Batteribilar är bara en parentes, säger Powercells VD Per Wassén till DN.

Vätgasen kan enligt Wassén tankas fortare än batterier laddas, och mineralerna som krävs för bilbatterier kommer enligt Per inte att kunna täcka behovet ens i Sverige om alla bilar ska bytas ut till batteribilar.

Publicerat

6 sätt att återanvända handdukar

De tvättas tills de är slut, men ofta så börjar det med nåt hål eller reva någonstans som gör handduken om inte värdelös så inte så kul att använda som en hel. Men slänga en handduk som i övrigt duger? Känns jobbigt. Återanvänd i stället, och skippa rullen med hushållspapper.

För fula fläckar på ofta ljusa handdukar kan man prova att hänga ut tvätten i solen, som är en riktig mästare på att bleka. Ibland på gott och ont. Men från en som vet, solen bleker tygblöjor tillbaka till sitt vita själv så den duger till fler fläckiga produkter.

  1. Tvättlappar

    Klipp ut fyrkanter av frottehanddukar och tråckla kanterna. Särskilt om en har små eller halvstora barn är det smartare att använda dessa lagom stora tvättlappar vid matbordet till exempel, än hushållspapper som slängs och köps nytt stup i kvarten. En fuktad lapp av frotte är dessutom helt enkelt bäst när det gäller att torka av munnar från diverse goda rätter. Med en liten tvättkorg i köket, kanske under diskbänken, är det enkelt att ”kasta” lapparna precis som en kastar hushållspappret.

  2. Skötlappar

    För blöjbarn är frottelappar bra mycket bättre än en plastpacke med baby wipes, och så mycket billigare. Om en inte har skötbord nära vatten, ställ en sprayflaska att spraya tvättlapparna med och förvara använda lappar i en tvättbar påse tills det är dags för tvätt. Skötlapparna kan en till och med ta ut på stan i skötväskan, antingen genom att ta med en sprayflaska eller med förblötta lappar i påse eller en plastlåda (den plastbantande föräldern kan dutta vatten från en vanlig vattenflaska typ kleen kanteen istället för sprayflaska, och förvara de använda trasorna i en sån där tvättpåse).

  3. Trasor att städa med

    Fönstertvätten brukade mormor använda gamla urtjänta kökshanddukar till, men även i badrummet och våt dammtorkning och så vidare kan man ju använda gamla handdukar till. Bara att tvätta sedan! Microfibertrasor har blivit populära städhjälpmedel men eftersom syntetmaterial – microfiber och fleece i synnerhet – släpper ifrån sig fibrer vid tvätt som hamnar i naturen så är handdukar i 100% bomull ett mycket mer hållbart val till städningen.

  4. Pysselponcho av återanvänd handduk

    Nu är det det här med barn igen. Fan vad det ska kladdas och kletas, och ibland behöver de ju måla också. Hjälp! Klipp ut ett hål i väl vald sjabbig handduk, dra över huvudet på barnet och tadaa, enkel pysselponcho som tål många omgångar med färg och annat klet. Fläckar som inte går bort? Vem bryr sig!Den händige kan sy ett litet förkläde av handdukarna, det finns ju så många fina kökshanddukar som med lite lappar och lagningar kan komma till nytta på en liten bagare nära dig.

  5. Lapptäcksteknik med kökshanddukar

    Prydnadskuddar till kökssoffan? Gardiner till små smala fönster som en ofta hittar på övervåningen i äldre hus? Insynsskydd i fönstret som går in till toan för oss som inte har frostade fönster? Picknickduk?

    Klipp bort det trasiga och slitna, och klipp sedan ut bitar som kan pusslas ihop till något vackert. Kanske hellre kökshanddukar än frotte men man får helt bestämma själv, kanske en vill blanda?

  6. Bilkaos kräver också sin återanvända trasa

    En del har med en rulle hushållspapper i bilen för oväntade händelser, andra tar återanvända handdukar i lappstorlek. Med tvättbar påse i bilen kan en förvara till och med fuktiga/blöta handdukar tills de hittar in i en tvättmaskin, men se såklart upp med vad du sparar – från bilmiljöer kan det ju handla om ämnen som hellre vill till en miljöstation eller liknande. Att kasta bort några bitar av en redan uttjänt handduk är ändå billigare än att kasta nyinköpt papper på rulle.

 

Att spara pengar innebär ofta att man också sparar på miljön. Ofta kan man spara pengar och miljö genom att förenkla, men det är inte alltid det ser enklare ut när man först hör om en lösning.   Dessutom är mycket individuellt, vad som känns enkelt för mig känns som döden för dig. Men varje gång jag slipper köpa en ny handduk eller trasa, ser jag som en seger om så bara för att jag slipper åka till affären eller webshoppa nya handdukar. Shoppa ska man bara göra för roliga saker!

Har du fler idéer på vad en kan använda gamla handdukar till?

 

Publicerat

Leve linet – så sköter du ett av världens smartaste material

Så tar du hand om ditt linne - Alternativa Höga kusten

 

Ju mer du tvättar och håller efter ditt linne, desto mer mjukt och följsamt blir det. Om fibrerna kan hållas hela så har du till slut ett lite skimrande men mjukt linneplagg eller lakan. Linne är dessutom ett organiskt material, vilket innebär att det andas och inte känns lika tätt som till exempel polyester. Det absorberar vatten inuti fibern, vilket innebär att det kan vara blött utan att kyla ner.

Lin är en vacker växt som kräver ganska mycket arbete för att bli till tyg. När det väl är vävt så är det fantastiskt! Förr användes det till underkläder, lakan och luddfria handdukar. Marknaden togs över av bomullen, men linet börjar nu komma tillbaka i till exempel badrumsmattor och disktrasor tack vare sina vätskehållande egenskaper.

Som underkläder blir linne nog för stelt för oss moderna människor, men som tunna sommarplagg är ju linne oslagbart. Till skillnad från siden är linnet väldigt starkt och hållbart, men andas också bra och håller svalkan genom att fibrerna suger upp fukten. Dont get me started on the lakan en varm sommarnatt.

Tvätta linne

60 grader tvätt för underkläder, lakan och handdukar. En högre temperatur förstör pektinet i fibrerna och gör att linnet tappar glans, vilket är en viss risk redan vid 60 grader. Men i våra lakan och handdukar kan många bakterier lägga sig och frodas om de inte tvättas varmt, och lakan behöver ju ändå inte ha samma glans som finduken.

40 grader för kläder och dukar, för att kunna bevara glansen.

Torka långsamt

Hängtorka, gärna i solen då vita tyger bleks fint (till exempel gulnade lakan) och linne torkar fort. Stora linnelakan kan man i stället rulla in i en handduk som absorberar fukten utan att det bildas några veck (som det ju blir om du hänger ett lakan över ett torkstreck).

Torktumla aldrig, värmen förstör nästan garanterat fibrerna det är också stor risk att linnet torkar för mycket. Torrt linne blir väldigt skört.

Stryk eller mangla om det är en tät väv, till exempel lakan och gamla handdukar, och stryk när linnet är kallt men ganska fuktigt. Fuktigheten ska vara märkbar, så att fibrerna är uppmjukade – då är det allra lättast att jämna till veck.

Om linnet har blivit för torrt så absorberar det själv upp tillräckligt med fuktighet från luften, men då kan det vara en god ide att inte vika eller rulla undan linnet så fibrerna får tid att absorbera så mycket fukt som det kräver. Här är lite magi, eller kemi, inblandat, och fibrerna ska ha en fuktighet som vi själva inte känner så en får helt enkelt låta linnet jobba fritt.

Stryk försiktigt och tänk på värmen

Mangling är bäst, allra bäst lär en stenmangel vara. I brist på sådan går det givetvis bra att stryka också, men se upp med värmen!

Stryk linnet på avigsidan först, det är första rundan man brukar behöva stryka lite extra så skonar du finsidan av linnet. Mörkfärgat linne kan man stryka bara avigsidan på, och har linnet broderier ska finsidan läggas mot en mjuk handduk så broderiet inte plattas till.

Ta tag i fläckar på en gång

Eftersom linne absorberar fukt så bra, är det viktigt att så fort som möjligt tvätta bort fläckar, annars kan de bli permanenta. Om man jobbar med fläckar speficikt istället för att kasta i maskinen som bomullen har vant oss vid, blir det både enkelt och snabbt att skydda linnet mot fläckar.

Här finns olika fläckborttagningstips, skriv ut och sätt upp där tyger blir nedsmutsade så en inte hinner få panik av fläckarna. Fläckborttagare i handeln gör ofta mer skada än nytta, om inte för tyget så för miljön, så undvik dessa in i det sista.

Förebygg fläckar och envisa veck med bra förvaring

Många av farmor eller mormors hemvävda lakan har gulnat efter åratal i papplådor eller papperskassar. Det ser inte så kul ut när de vecklas ut, och en tror lätt att det är skräp. Prova i stället att hänga ut lakan och dukar i solen, solens strålar har nämligen en oefterhärmlig förmåga att bleka. Fundera sedan på vad du vill ha ditt linne till. Är duken så fin att du egentligen inte kan tänka dig att våga använda den? Förvara den då värdigt, på rulle. I övrigt tycker jag vi ska omfamna vår moderna tidsålder och välja själv vilken skötselnivå en vill ligga på.

När linne har fått envisa veck är de nästan omöjliga att få bort, därför kräver linnet viss skötsel som den skatt det är. I vecken kan linfibrerna i väven brytas av och ge ett permanent ”veck”, och särskilt känsligt kan äldre hemvävt linne vara så vårda farmors lakan ömt.

Linnerullar är inte bara för findukar

Förvara linnedukar, som sällan används, på rullar, och undvik vik så gott det går. Lakan går bra att vika förutsatt att de blir använda så att inga veck kan ligga och gotta till sig. För att vara på den säkra sidan kan det vara värt att vika några varv och sedan rulla ihop så minskar man de skarpaste veckan. Vik gärna om lakanen lite nu och då, om de inte blir använda på ett tag.

Förvara inte linnet med cederträ (lämna det till yllet istället) då det kan missfärga. Även kartong och obehandlat trä kan orsaka viss gulnad, det bästa är att först lägga linnet i tygpåsar i bomull. Är det inte så mycket linne kan ju ett örngott fungera som gulnadsskydd. Eventuell gulnad kan också som sagt blekas av att hänga en dag i solen.

Men ORKA?!

De flesta av de här tipsen handlar om att behålla en lyster, som vi kanske ofta inte ens har vett att uppskatta. Lägg krutet på findukarna, men farmors hemsydda lakan gör ingen nytta på vinden. Att ligga nedbäddad i mjuktvättade och svala underlakan en het sommarnatt är ren lyx. Dagens linneprodukter är ofta också anpassade för att användas, så inte behöver disktrasan nån lyster heller. Men de är en smidig och hållbar köksprodukt, som går att tvätta om och om igen utan att förpesta några reningsverk med små plastbitar (jag tittar på dig microfibertrasan).

Förr i världen hade man särskilda gästlakan som manglades och stärktes och sedan bara låg i ett skåp och väntade på någon stackars gäst som fick ligga på detta stela i och för sig lystrande lakan…