No poo och hållbar hudvård, lite recept och braindump!

Att skippa köpeschampoo och -tvålar kan göra nytta både för närmiljö, reningsverk och hemekonomin! 

”No poo” betyder ordagrant ”ingen skit” och är en ordlek från schampo. Numera kan de här produkterna även hamna under begreppet ”minimalism”, same shit different name även om minimalism såklart rymmer mer än bara hygienprodukter. No poo handlar i grunden om alternativ till just schampo och hårvård, men har också i ”folkmun” blivit ett paraplybegrepp för flera hygienprodukter som undviker syntetiska tillsatser. Zero waste är en trevlig bieffekt.

Det finns många olika recept att prova på, här listar jag dem som jag stöter på. Har du egna recept? Dela gärna med dig!

Obs! Kokosolja syftar till den som man köper på burk, finns till exempel som virgin och olika ekomärkningar. Alltså inte tegelstenen från kyldisken!

Obs 2! Det är skillnad på bikarbonat och bakpulver. Bikarbonat är en renare form, som är den man använder i städ- och hygienprodukter. Det ger alltså inte samma effekt att byta ut till bakpulver i nåt av recepten. Googla bikarbonat och du hittar flera webbutiker som säljer städ-bikarbonat i storpack.

Till håret

Maria Österåker tipsar i sin bok Självhushållning i praktiken (boktips för oss nordliga hemmaodlare!) om att prova ett no poo-recept minst två veckor för att ge håret en chans att anpassa sig till det nya läget. Särskilt mycket tålamod får man ha första gången utan köpeschampoo, eftersom ”skiten” sitter i många tvättar och håret då är anpassat till kemikalierna.

När du nu liks är igång och experimenterar, prova att tvätta håret mer sällan om det är så att du idag tvättar det flera gånger i veckan. När jag hade dreads tvättade jag håret en gång i månaden… och det gick över förväntan, dra upp hakan från golvet jag lät många sniffa och ingen klagade på nån sunkig lukt. Nu däremot, låter jag ingen sniffa… Men det ska vi inte uppehålla oss vid nu!

Om håret känns strävt efter tvätt kan man skölja håret efter tvätten med 1 del äppelvidervinäger och 3 delar vatten – vinägerdoften avdunstar allteftersom håret torkar! Surskölj även kallad.

Äggschampo

1 ägg
lite bikarbonat
en skvätt äppelcidervinäger

Blanda och använd i blött hår. Det är i bikarbonaten som reningseffekten finns, medan ägg och äppelcidervinäger är naturliga mjukgörare (i stället för till exempel det silikon som ofta finns i vanliga köpeschampo). Använd schampot genast.

Grundschampo

Bikarbonat
Äppelcidervinäger

Experimentera fram din egna perfekta blandning och blanda i blött hår. En metod är att blanda bikarbonat med vatten och ”schamponera” med, för att sedan skölja ur det med vatten blandat med äppelcidervinäger – alltså två steg.

Rågpoo från nopoo.se

Lite mer bakning, men går att förvara i kylskåp ca 2 veckor.

4 msk rågflingor som legat och dragit i 4-4,5 dl vatten. Rågflingorna kan du spara till gröt eller nåt, vattnet silas bort och blandas med 4 äggulor och 1 msk honung. För doft och mjukhet kan man lägga till 2-3 droppar eterisk olja resp 1 msk citronsaft.

”Massera in den mängd du behöver för att täcka hela håret. Spara det som blir över i kylskåpet till kommande tvättar. Massera hårbotten minst två minuter och skölj ur NOGA med svalt till ljummet vatten, INTE varmt vatten som kan få äggulorna att stelna.” nopoo.se

Hardcore hippie schampo

Vatten

Japp! För den som inte har väldigt mycket produktion av fett från hårbotten så duger varmt vatten bra långt, sägs det. Det feta glänsande håret som vi förknippar med att tvätta håret ”för sällan”, kommer sig av att våra köpeschampon torkar ut hårbotten och fettproduktionen går då in i panik och överproducerar järnet. De mineraloljor som är tillsatta täpper dessutom igen porerna i huden på huvudet så att hela hårbotten får svårt att ”andas”. Många som har börjat med hemmablandade schampon landar efter en tid i att bara använda vatten, då håret har kunnat anpassa sig efter den faktiska verkligheten och inte i panik reagerar på köpeschampots hårda behandling.

 Ådalens hårskölj

”Sökandet efter den perfekta no poo hårtvätten fortsätter. Bikarbonat och ägg var väl inte direkt någon hit för mitt hår, blev lite torr i håret och hårbotten. Och efter att ha läst på mer om bikarbonat kändes det lite väl brutalt att utsätta hår och hårbotten för så basiskt pH. Honung följt av surskölj av hibiskusavkok är det som funkat bäst hittills för mig. Men nu ska jag testa rågtvätt! Har bara läst positivt om det, så det ska bli spännande!” @ekoiadalen med en asbra nopoo-diskussion bland sina följare, för den som känner för att förkovra sig.

Till kroppen och dess detaljer

För att göra egen tvål behöver man oftast lut, och det krävs ett mindre tvållabb med skyddsglasögon inblandat. Använder man inte lut, får man göra ännu mer labberier. Så det hoppar vi över, kolla igenom mina tips under ”No poo från affärn” för schysta tvålideer.

Det finns annat man lätt kan göra själv i stället!

Lotion

Kokosolja!

Smeta på, låt det smälta in, njut.

Deodorant a la Maria Österåker

1/2 dl bikarbonat
1/2 dl majsstärkelse
5-6 msk kokosolja
5-20 droppar tea tree-olja

Blanda de torra ingredienserna och oljorna i separata bunkar, innan du blandar ihop torrt med vått. Kokosolja är ju mjuk i rumstemperatur så här kan man välja att ha ”deon” i burk som man plockar upp klickar ur, eller forma som ett deostick och lägga i kylskåp. Garanterat fritt från aluminium och kokosoljan gör gott för huden!

Tandkräm a la Maria Österåker

5 msk kokosolja
2 msk bikarbonat
1/2 msk finmortlad xylitol eller en gnutta stevia, om en vill (båda är naturliga sötningsmedel)
några droppar eterisk olja, om en vill

Gör kokosoljan flytande genom att placera den över ett varmvattenbad, och blanda i övriga ingredienser. Förvara i en burk och peta upp lagom mängd med tandborsten när du vill borsta tänderna!

Obs! Tandläkare rekommenderar som ni vet att använda tandkräm som innehåller fluor. En del inom no poo och giftfri livsstil söker sig bort från den rekommendationen av olika skäl, och det är ju som inte olagligt men något att tänka på och eventuellt hålla för sig själv (hos tandläkaren). Men, genom att göra sin egen tandkräm har du kanske istället råd att faktiskt gå till tandläkaren som kan dubbelkolla att allt står rätt till i munnen…

Oilpulling

Detta ska ses som ett komplement till tandborstningen. Enligt den auyrvediska filosofin så ger detta vitare tänder och ett friskare tandkött, genom att olja ”drar ut” bakterier och annat skrufs ur munhålan.

Varje morgon när man har vaknat, innan frukost och tandborstning, stoppa in en klick (allt från tesked till matsked nämns) kokosolja i munnen. Under ca en kvart skyfflar man omkring klicken i munnen, låter oljan silas mellan tänderna och alla deras gömslen. Spotta ut i papperskorgen eftersom fett gärna täpper till avlopp, eller svälj. Nu kan du fortsätta dagen!

 

No poo från affärn

Ids du inte göra fan allt själv? Då finns det numera schysta mijövänliga alternativ till alla hygienprodukter du kan tänka dig!

c/o Gerd norrländskt och svensktillverkat, tjoho!

Dr Bronner är ett amerikanskt företag som gör tvålar som passar till allt – håret, kroppen, händerna, tvätten… Framför allt så doftar det gott och finns i både flytande storpack och fasta tvålar.

Ren olivtvål passar bra till händer, kropp och hår. Doftar inget särskilt om inte doft är tillsatt. Många tvålar i handeln kallar sig olivtvål men är i själva verket vanlig kemitvål med olivolja tillsatt, så kolla innehållsförteckningarna! Aleppotvål är en slags olivtvål som har vårdande lagerbärsolja inblandat i olika grad, men här finns också luriga fejktvålar så glöm inte att kolla innehållsförteckningen.

Maria Åkerberg är ett svenskt schyst hud- och sminkmärke, som kostar skjortan. Enligt de som har provat lär produkterna dock vara värda sin vikt i guld. Här används kemikalier, men dem är valda med omsorg om både hud och miljö. Some poo-märke, som väcker diskussionen om vad som ska räknas som ”kemikalie” och inte, för även olivolja är ju en kemikalie ifall man ska vara petnoga.

Weleda är ett favoritmärke här hos oss, de har tyvärr ganska mycket parfym i sina produkter men särskilt hudkrämen ”skin food” är bara outstanding och en räddning för nariga vintriga fingrar. Fettet i hudkrämen kommer från fårpäls, bäst i test!

Hälsokostbutiker brukar sälja alternativa och lite mindre märken, ofta är det där du kan hitta till exempel tandkräm i olika smaker men utan fluor.

Städa med miljömärkt diskmedel eller miljömärkt såpa. Den som handdiskar brukar ha en sprayflaska med utspätt diskmedel, det går bra att spraya med lite överallt i köket vars ytor lätt täcks med fett från matos. Särskilt hos den som inte har nån köksfläkt, har jag hört……………….

Se upp med produkter från Lush och Body Shop i synnerhet. Lush lägger i både det ena och andra i en del av sina produkter, och de starka dofterna kan skapa problem för den med känslig hy eller näsa. Body Shops fokus är ju det här med att inte prova sina produkter på djur i första hand, väl så gott men det är ju inte detsamma som att jobba för att vara först utan hormonstörande tillsatser i hudkrämerna. Jag älskar Lush tvålar och badbomber, men kollar upp ingredienserna så jag inte släpper ut till exempel små bitar av metaller som ska glittra eller mikroplaster i största allmänhet.

 

Läs mer

5 nopoo-recept från bloggen Kemikalieklok, flera fina beskrivningar och tips på vägen mot din ultimata hårtvättsrutin

No Poo.se var först med att anamma den här roliga engelska ordleken

Organicmakers nopoo upphöjt till modern estetik, med allt från kladdig hemmablandning till hemmalabb.

Gröna städtips från Naturskyddsföreningen

 

Samåkning – sök och finn via nätet!

Många samåker redan helt utan internets hjälp, men många fler kan utnyttja internet för att hitta fler att skjutsa eller åka med. 

Skjutsgruppen Norrland öppen grupp på Facebook

Skjutsgruppen nationella öppna gruppen på Facebook

Skjutsgruppen finns också som app, sök efter den i Google Play eller App Store.

 

Detta är tillsammans med en del annat inlagt helt nyss i Ekoguiden, besök den och se om du hittar nåt kul att göra, köpa eller besöka!

Rädda våra vatten #ProtectWater med Älvräddarna och WWF

Europakommissionen utreder Vattendirektivet, som är en stark lagstiftning för att kunna skydda våra vattendrag och sjöar. Särskilt viktigt är detta i jakten på renare el – att öka vattenkraften är inte en lösning med tanke på de stora negativa effekter det har på närmiljön. Andra hot mot våra vatten är exempelvis gruvdriften. Nu är även Europakommissionen ett hot, då det finns risk för en försvagning av lagen.

Älvräddarna är stolta att delta i #ProtectWater, en kampanj som leds av WWF, European Environmental Bureau (EEB), European Rivers Network, European Anglers Alliance, Wetlands International och BirdLife Europe.

Liksom övriga deltagande organisationer menar vi att EUs starka vattenlagstiftning – Vattendirektivet (Water Framework Directive, WFD) – är det bästa verktyget vi har i kampen för att skydda och bevara Europas floder, sjöar och våtmarker.

Älvräddarnas kampanjsida – Skriv på du med!

WWF:s kampanjsida på engelska

Största utmaningen för omställning på landsbygden är transporterna

cyklar i snö

Senaste rapporten från IPCC förordar rätt kraftiga samhällsförändringar, och dem skulle ha hänt typ igår. Maktlösheten breder ut sig i tonerna av, ursäkta, gnäll över bensinpriser.

Jag har svårt för kritiken över bensinpriser. Vi behöver inga allmosor i form av avdrag/bidrag för ett redan trasigt bränsle, vi behöver trovärdiga alternativ! Alternativen för till exempel persontransporter riktas mot tätorter och korta resor (kollektivtrafik, elcyklar), och de flesta bor ju där så why not… Men samtidigt som bensinpriset höjs så ökar på landsbygden 1. behoven av tunga bilar när vägunderhåll blir sämre, och 2. avstånden då servicen minskar oförtrutet. Om vi bara lyckas stoppa en del centralisering, så har vi fortfarande långa resvägar där folk och fä försöker ta sig fram. Vi behöver alltså också få tillbaka lite av det vi har tappat genom åren. Transporterna av de varor som körs fram och tillbaka längs vägarna i långtradare ska vi inte ens tala om. Där har man inte ens lyckats lagstifta för säkerhetens skull (europa-trailrar med hjul-set som inte fixar vinterväglag), kan man tänka sig att något kan ske i klimatets namn åtminstone?

Den ena delen av omställningen av våra transporter faller alltså på samhället. Att värna det lokala samhället istället för att splittra oss med långa avstånd, att vårda vägar så vi inte behöver köra tung persontrafik, fortsätta öka takten på fiberutbyggnad och underlätta arbete hemifrån tex vid tufft körväder för de som kan. Hemtjänsten kan ju inte gärna jobba hemifrån, men det är också barockt att deras värdefulla tid ska slösas på de långa köravstånden. Givetvis kan inte typ Kramfors kommun stå för detta ensamt, det är storsamhället som måste tänka om, STÄLLA OM på riktigt.

Tills dess?

Så kan vi minska våra egna behov av transporter

1. Köpa sällanvaror och viss mat i bulk, rejäl bulk!

Fördelen för landsbygden är att vi ofta har bonusutrymmen, säg en källare eller vind. Ställ dit en frys om du inte redan har en extra! Skapa utrymme för ett gammaldags skafferi, där du kan lagra matvaror hemma istället för på hyllorna i affären. Exempelvis köttlåda, med naturbetat lokalt kött som har minimal påverkan på klimatet trots nötkött. Naturbete i sig har minst påverkan om man prompt ska äta nötkött, men naturbetesmarker är också viktiga helt natyurliga buffertzoner för väder, vind och annat som kan gå snett. Även viltkött som älg är såklart lämpligt att bunkra. Schampo och tvättmedel behöver man inte ens en frys för att kunna bunkra.

2. Gå ihop och samåk, ta bussen.

Lobba för fler pendlarparkeringar, utnyttja redan etablerade föreningar (byalag, vägförening, skidklubb..) för att bygga upp ett nätverk för viss samåkning.

3. Solceller för egen elförsörjning.

Vindkraftverk producerar el ofta för export, solcellerna kan vi behålla för oss själva. Samhället blir allt mer elsmart med en totalt sett minskning av elförbrukningen, samtidigt som landet i perioder faktiskt upplever elbrist. Den hållbara elproduktionen är ännu inte så jämn, så alla källor behövs för att täcka upp samhällets hela behov av el. Elbilen behöver el även mellan tankställena, med egen solel vet du att elen har producerats schyst.

4. Tänk nytt angäende behov av bil.

Hur använder du din? Behöver du en stark jävel? Kan du gå ihop med grannen och starta starkjävel-pool och använda den vid behov, inte för att handla choklad på macken? Det har du ju elbilen till! 🙂 Ja eller cykeln för all del… Sparkföre blir ju tyvärr allt mer sårbart i takt med klimatförändringarna, men för närvarande kan i alla fall jag köra snabbt till Ica för egen fot!

5. Bli mer självförsörjande.

Odla färsk mat åtminstone under sommaren, köp fryst svenskt däremellan. Att värna svenskt jordbruk är också att värna klimatet, även om transporter av mat är försumbart i det stora hela (jo det är sant, och det säger nog mer om våra övriga transporter än om maten). Den lokala maten gynnar vår lokala miljö, med biologisk mångfald och lokala jobb. Ju fler vi är som bor i byarna, desto mer troligt är det att lokala matbutiken kan överleva och du behöver bunkra mindre.

6. Semestra hållbart!

Behöver du verkligen flyga? Var då borta länge och skippa weekendresorna med flyget, igår! (Och lobba för snabbare och fler tåg norröver) Flygsemester vart tredje år istället för varje?

 

Jag tycker det är bilberoendet som är det svåraste här utanför stan, vad finns det mer för knep för att minska sitt eget beroende i väntan på närmare service?

 

Friluftslivets urbana norm

Jag har efter några flytter snurrat till mitt medlemsskap i Friluftsfrämjandet, och i mitt samtal med medlemsservice fick jag höra ett förvånat ”oj det var långt!” i och med att jag senast har flyttat från en Stockholmskommun till Örnsköldsvik. Långt? Halva Sverige är ju kvar?

Jag kan vara snäll och tänka mig att hans reaktion handlar om att det är färre som flyttar ut från Stockholm än in, antar jag, men nu är julen över så jag tänkte passa på att vara lite mindre snäll.

Hans reaktion kan också illustrera det problem som jag känner finns inom begreppet friluftsliv. För det har ju snarare blivit synonymt med friluftsturism, och trots att Höga Kusten är ett av de mest expansiva friluftsturismområdena just nu kände alltså den killen jag pratade med att det var lite konstigt att flytta ”så långt”. (Till hans försvar- tills han hörde att jag flyttade hem. ”Ja då förstår jag”.)

Friluftsliv för mig är att kunna gå ut genom dörren och insupa frisk luft enkelt uttryckt. Jag ställer mig lite skeptisk till prylhets och tycker det duger bra långt att promenera i skogen med ett par rejäla gummistövlar. På en dagstur hemmavid har man ju inte med sig mängder av packning så att man skulle behöva till exempel extra ankelstöd från en hög (och kostsam) vandringskänga. Om man är ute ofta kanske man inte ens behöver det där ankelstödet ens på längre turer i och med att man tränar upp musklerna i ankeln… Men det är en annan text.

När jag häromdagen sökte på mig själv på hitta.se, saker man gör när man är tankspridd, blev jag informerad om att jag bor 3749 meter från ett grönområde. Om jag betalar en slant kan jag planera mitt nästa friluftsäventyr med hittas friluftskarta! Men om de inte kan se skogen som jag har nästan rätt in i verandan så känner jag inte så stort förtroende för deras kunskaper om friluftsliv. Med ”grönområde” verkar de helt enkelt mena det närmaste naturreservatet. Det här går ju faktiskt helt emot den svenska synen på grönområde, eftersom vi genom allemansrätten får gå och hänga vid vilket grönt område som helst så länge det inte är i en trädgård. Det är ju också någon form av symptom – är det den urbana normen som slår igenom i friluftslivet? I detaljplanerade, urbana, områden är ju det gröna inte alltid fritt.

Det finns en begreppsförvirring i det här, som gör friluftslivet mer snävt och dyrt än det ska behöva vara.

Friluftsfrämjandet tänker jag står för just värnandet av allemansrätten, och inspirationen för nära möten med naturen. Med lokala föreningar får vi möjlighet att dessutom träffa likasinnade. Men det var ganska uppenbart att medlemsservice ligger i Stockholm, om jag ska lyssna till dialekten på killen som svarade i telefonen idag. Blir det bra det? Även Naturskyddsföreningen har sitt rikskansli beläget i Stockholm.  Stockholm är unikt på sitt vis, få stora städer i världen har ju så mycket grönt att röra sig i, och så nära. Du kan ta pendeltåg rakt ut i skogen. Men man missar ibland, i ivern att locka ut, att JAG inte ens behöver ta något tåg. Att jag för att kunna vara aktiv i föreningarna måste åka ut från det gröna och in i de gråare samhällena.

Ur den synvinkeln så är det väl ganska självklart att i alla fall Friluftsfrämjandet hänger i städer och samhällen, jag behöver inte hjälp med att komma ut jag är ju redan ute. Men de aktiviteter som friluftsfrämjandet står för är ofta pryligt och sällan skogligt. Jag älskar att de gör pryliga aktiviteter tillgängliga för den stora massan, vi kan inte ha ett friluftsliv där man måste köpa på sig en massa utrustning för att ha en chans att utöva det. (Jag tänkte skriva ”låt de som har råd köpa på sig allt de vill”, men de behöver ju faktiskt också ett bättre alternativ till att köpa själv i och med att vi måste ställa om vår livsstil. Ingen kommer undan!)

Jag funderar också på hur förändringarna i skogsägande påverkar bilden av vårt fria friluftsliv. I delar av Höga kusten lär det fortfarande vara en ganska stor andel så kallade bondeskogar – förhållandevis små skiften som hör till ett tidigare självhushållande jordbruk, eller lite större skiften sammanfogade av skiften från uppköpta småjordbruk som försörjer en modern bonde. Detta parallellt med det som blir vanligare – stora skiften som ägs av stora bolag eller enskilda/riskkapitalister, sammanfattningsvis; utbölingar äger skog som de själva inte upplever. I den förlorade relationen till skogen, tror jag att samhället tappar relationen också. Att man inte ser skogen för alla träden, och därmed blir mer beroende av friluftsfrämjandet och marknadens version av Friluftsliv och natur.

Jag kan gå barfota från sängen och upp på slänten och ut på stigen, men där börjar det bli lite stickigt av barr och taskiga tjocka stjälkstumpar. Att det är förvånande för någon inom friluftsfrämjandet, eller att min närmaste skog inte får plats i hittas friluftskarta, gör mig liksom lite deppig. Alternativt beslutsam.

Övik och Kramfors bland de sämsta på strandskydd

 

Vi må ha mycket strand att ta av, men genom att ge många dispenser från strandskyddsreglerna offras naturliga buffertzoner för oroliga hav och minskar de fria ytorna för både flora och fauna.

Sundsvall, Örnsköldsvik och Kramfors nämns i listan över de som är sämst i Sverige på att värna sina stränder. För friluftslivets skull brukar man tala om obrutna strandlinjer och att kunna promenera längs vattenbrynet. Eftersom turismen ökar mest i Höga kusten i Sverige räknat, och den turismen handlar om Sveriges enda naturvärldsarv (obs, natur) och alltså just denna kustlinje… så är det väl ganska kontraproduktivt att sälja ut kusten till sommarstugor? Jag antar helt kallt att det i flesta fall handlar om just sommarstugor nämligen.

Naturskyddsföreningen har gjort en sammanställning av antalet dispenser per kommun:

I statistiken är det en del kommuner som står ut, Värmdö kommun leder ligan stort med 261 dispenser under 2017, följd av Norrtälje (171), Skellefteå (92), Hudiksvall (77), Österåker (74), Sundsvall (68), Falun (67), Örnsköldsvik (67), Arvidsjaur (67), Östhammar (65) och Kramfors (65).

Kommunvis sammanställning av strandskyddsdispenser i rapport från Naturskyddsföreningen

Riskfyllt att avskaffa strandskyddet skriver Karin Lexén från Naturskyddsföreningen

Stor satsning ska skydda strandkanten där hela tio länsstyrelser hakar på, från Skåne till… Gävleborg. Varför inte Västernorrland? Är satsningen till för att värna det som redan är överexploaterat, skydda det lilla som finns kvar? Lite deppigt utgångsläge.

Lättnader i strandskydd för landsbygden underlättar för att kunna bygga till exempel vid sjöar. Inte så dumt egentligen, om det handlar om åretrunt-boende.

Jag skulle vilja gå vidare ett snäpp här – hur kan vi se till att de som vill bygga kan bygga för åretrunt-boende? Ska vi prompt sälja ut våra stränder kan vi väl se till att få nåt värdefullt för dem! Här gäller det att inte vara för tacksam för uppmärksamheten!

Därför ska du äta lokalt odlad mat

//local food initiative

 

Suget efter sparris torrlägger hela samhällen i Peru rapporterar DN.

”Hela byar i Peru torkar ut på grund av storskalig grönsaksproduktion. Svenska livsmedelsföretag känner till problemet men vet inte hur det ska lösas – så de fortsätter importera.

– Det är krisartat. Människor har inte ens vatten för sina grundläggande behov, säger Malena Wåhlin på organisationen Swedwatch. ”

Larmet kommer från Swedwatch, och pekar på ett viktigt problem i omställningen mot mindre köttkonsumtion. Vego-kritiker brukar peka på transporterna som ohållbara, men ur ren klimatsynpunkt så är faktiskt nötköttet en större bov. Visst känns det avigt? Det beror nog på att man har förenklat problemet med vad vi äter och varifrån maten kommer – och att man har förenklat miljöfrågan till att bara handla om klimat. Det finns en viktig poäng med att stanna till vid klimatet, plocka ut det fenomen som vi märker mest av just nu. Vi står inför en möjlig klimatkatastrof och så är det med den saken.

Men parallellt med klimatfrågans akuta läge står vi också inför en massutrotning av jordens arter. Både flora och fauna riskerar att ryka, och vi har redan förlorat en hel del. För att värna den biologiska mångfalden är naturbete en bra grej, nötdjur tillsammans med andra betesdjur på mark som inte annars duger till odling. En annan viktig åtgärd för biodiversitet är att minska på jordens alla monokulturer. Stora utspridda monokulturer, sådana som ofta används för att kunna odla de mängder av grödor som vi världsmedborgare köper i affären. Så det är inte transporterna som hotar grödornas miljönytta, utan produktionssättet. Och i sista steget såklart hur stort svinn det är i våra hem men det är en annan fråga…

Hur lätt är det egentligen att tänka ”säsong”, när alla grönsaker finns i butik året om? Många vegosar har bra koll på säsonger och när det är bäst att äta av ditt och datt i grönsaksdisken. Men någon och några har missat vad som är tanken med att tänka säsong.

Jag tror att vi måste börja att som konsumenter inte bara be om de varor vi saknar utan även klaga på de varor som vi inte har behov av. Ifrågasätta kedjor som hakar på trenden med att äta i säsong, genom att rea ut exotisk frukt bara för att de är i säsong i sitt ursprungsland. Ananas växer bara på en del håll i världen, och det viktigaste är att ananasen räcker till de som bor där!

Med högre priser är det mer troligt att odlingen kan ske på ett hållbart vis, givetvis ska man därför välja frukt och grönt som är ekologisk och/eller fairtrade. Då hushållar man naturligt med även de mer exotiska grödorna, så att lokalbefolkningen kan få frossa.

Vi behöver också slå vakt om nötterna, mandeln är ett exempel på en vattenslukande gröda som odlas för mycket i områden där vattnet nu minskar till följd av klimatförändringarna. Nötmjölk är därför inget som en hållbarhetsmupp bör frossa i, ens om de kommer från Europa.

Att ”äta mer vegetariskt” är inte en quick fix, och tyvärr kan vi inte heller trycka i oss vilka grönsaker som helst bara för att vi kan. Inte om vi vill göra skillnad för miljön, både klimat och biologisk mångfald.

 


Läs mer:

Konsumentmakt på riktigt blogginlägg från Ann-Helen Meyer von Bremens blogg

Swedwatch sammanfattar sin rapport på svenska här: https://buff.ly/2PuHmTn

Mindful internetting. Länkar med andrum.

//death to stock

 

Estrid magazine, ett svenskt livsstilsmagasin som går att läsa på datorn. Pysselfokus sägs det, men jag fastnar mest för de spännande personer som intervjuas och tillåts bre ut sig.

Väglöst (facebook) en prylfri tidning om friluftsliv och hållbara, uthålliga äventyr. Går att läsa på webben men betala ändå vetja!

”Det enkla naturnära friluftslivet kämpar en delvis ojämn kamp mot sportifiering, kommersialism, datorspel och stora gruppers ovana och brist på stövlar.”

BOOM vilken käftsmäll att läsa den tyvärr lite krångliga men viktiga pamflett om friluftsliv som revolt, utdrag ovan. Kommer från föreningen Argaladeis hemsida. Föreningen är ett spännande alternativ till de mer pryltokiga friluftsföreningarna, jag nämner inga namn.

The writing of Silent spring: Rachel Carson and the culture-shifting courage to speak inconvenient truth to power ah, så lämpligt att läsa om författaren till boken som förändrade världen, nu när vi behöver STEP UP A NOTCH…

När vi liks är på ämnet. Pella Thiel och Omställningsnätverket – Bring it!

10 sätt att minska ditt mobilberoende

modern workshop //death to stock photos

 

  1. Svårt men viktigt – lägg ifrån dig telefonen!

    I alla fall på landsbygden har vi ju inte längre några fasta telefoner, men låt oss behålla iden om att ha telefonen på en fast plats. Våra telefoner är ju inte helt trådlösa heller, de behöver laddas. Skapa en plats för laddning, där du också kan lägga ifrån dig telefonen medan du är hemmavid. Jag hittade min telefon i sonens strumplåda igår, efter några timmar av undantryckt panik. Det kan också vara en anledning till att hitta ett bra hem för telefonen.

  2. Kan du ersätta några av telefonens funktioner med nåt gammeldags och analogt?

    För egen del tänker jag skaffa ett armbandsur när som helst. Det kan väl inte bara vara jag som en halvtimme senare – när jag lägger undan telefonen efter att ha googlat en skådespelares namn, bråkat med någon på facebook, kollat upp ett recept, uppdaterat shoppinglistan, himlat med ögonen åt aftonbladets rubriker innan jag klickar in mig på skiten – inser att jag fortfarande inte vet vad klockan är. Och att det var därför jag plockade fram telefonen från första början. Skärpning på det!
    Och förresten. Hellre tv-spel än telefonspel. Spela ordentligt om det är det du vill, och släpp det sen.

  3. Stäng genast av notiserna om du inte redan har gjort det!

    Det krävs en enorm viljestyrka att inte ”bara kolla” när facebook blippar upp på skärmen, och shit, det har dykt upp nåt skoj på blocket också. NEJ. Stäng.
    Ett alternativ är att stänga av internet på telefonen för att vara tillgänglig för telefonsamtal och sms men få en paus från notiserna och ja, internet.

  4. Stäng av alla signaler när du liks är igång.

    På dagens telefoner kan man ställa in så att om någon särskild ringer så kan telefonen signalera, fast den i övrigt är tyst. Det blir ett slut på att svara och slösa tid på nån som erbjuder dig ett ”eftertraktat” erbjudande. Ring upp de som du vill prata om, eller skicka sms för all del. En extrem typ som jag själv har aldrig på signalerna, och får därmed svårt att få tag på telefonen när den gömmer sig i strumplådor,  så min rekommendation för vanliga dödliga är att slå av signalerna långa stunder på dagen. På jobbet (självklart för många, men ni andra…), under bilresan, efter middagen. Vilken stund behöver du ha lugn och ro? Hela helgen?

  5. Skaffa en riktig hobby.

    En av mina gurus Katy Bowman har i en artikel beskrivit fidget spinners som en slags snabbmat för handens rörelsebehov, som en konsekvens av dagens moderna liv där vi inte behöver göra nästan någonting alls med våra händer. Vi behöver inte ens knäppa med fingrarna för att få kyparens uppmärksamhet, nu när Pinchos har dykt upp med sina appbeställningar! Genom att ge händerna den aktivitet som de längtar efter – få skriva dagbok för hand, färglägga sådana där mindfullness-teckningar, skruva på en ångmaskin eller odla mat – så kanske vi täcker in ett behov som vi har glömt bort tack vare att telefonen, den jäveln, täcker in så många behov på en och samma gång. Ofta tar man upp telefonen för att man har lite tråkigt. Bara skräp på teve. Finns det nån att bråka med på facebook? Japp, alltid, så hitta nåt annat att göra som ger dig positiv energi i stället. Handarbete eller slöjd kanske? En skärmfri hobby bör det vara, det säger sig självt, men jag kan tillåta research på skärm. Lägga pärlplattor kan vara kul, särskilt om man skriver ut egna pixliga bilder att ha som mall!

  6. Sök dig till miljöer där telefonen inte hör till.

    När jag fick min första smartphone tyckte jag om att den var för stor för min byxficka, då var jag tvungen att lägga den bak i ryggsäcken och inte ta fram den förrän jag hade anledning. Nu har jag dock oftare handväska än ryggsäck, och telefonen är sjukt nära… Dock ej på promenad i skogen. Där har jag sällan eller aldrig handväska, och det blir då naturligt att släppa telefonens grepp. Men när man ser nåt snyggt som man vill fota då?!

  7. Skaffa en separat kamera och idka mindful fotografering.

    Den här punkten kanske hör till nummer två egentligen, men jag tycker den är så viktig så den får en egen punkt. Mobiltelefonernas kameror är sjukt bra, och med de digitala hjälpmedel som finns i telefonernas kameraappar så ligger vanliga kameror givetvis risigt till. Jag vet. Med småbarn och djur händer saker fort, och försvinner fort. Då är det så skönt med mobilens kamera, snabbt upp ur en ficka och så är stunden förevigad för alltid. MEN, de där stunderna dränks ju ändå bland alla andra stunder! Tänk i stället som en amrikansk (sic!) hemmafru som samlar material till sitt scrapbooking-album, bestäm i förväg vilka händelser och speciella dagar som passar att fota. Barnens första dag i skolan? Släktingars födelsedagar? Semester? Fota då det, och gör det ordentligt. Beställ utskrifter för album eller bygg ihop egna fotoböcker med minnena. Lägg till några foton från vardagslivet och så är du klar. Många minnen gör sig till och med bättre i huvudet, eller nedskrivet för hand i en dagbok. Ge de största minnena största uppmärksamhet, ta med en riktig kamera och skriv en bildtext till albumet, ställ upp i bokhyllan och känn dig stolt och nöjd.

  8. Känn dig själv och carpe jävla diem <3

    Arg, ledsen, irriterad, överlycklig. Våra telefoner är med precis överallt, och de blir ett ting att bolla känslor med. För att inte tala om sociala medier, herregud så mycket känslor! Lägg känslorna utanför telefonen, lär dig att trösta dig själv igen istället för att söka tröst i telefonens distraherande aktiviteter. Även när vi är särskilt överlyckliga, så förevigar vi det nu för tiden på sociala medier. Skippa det! Använd på sin höjd telefonen för att ringa någon och berätta om vad som har gjort dig glad eller ledsen. Om du absolut vill dela på sociala medier, jamen skriv ner skiten analogt i ett anteckningsblock och gör det sen! Carpe diem.

  9. Schemalägg internet.

    Antingen för hand, eller genom att begränsa en router där hemma. Nu kan du smacka fram de där anteckningarna du har samlat på dig, och lägga ut på instagram med bilden som du har tagit med din vanliga kamera. Eller starta en gammal hederlig hemsida att lägga upp saker och minnen på, istället för de hetsiga sociala medierna typ facebook. På en hemsida bestämmer du själv när du postar, och andra väljer själv när de vill läsa eller titta. Inga påträngande notiser (fast det går att få om man nu absolut vill) för någon inblandad, och framför allt så är det lättare att fokusera på vad du har tänkt göra. Det rullar inte upp en veckas foton från kreti och pleti bara för att du har lagt upp en bild på morgongröten (instagram), och du blir inte matad med facebookvänners diverse missnöjen och uppdateringar bara för att du ville skriva ”men gu va fint väder det vart”. Fokusera ditt engagemang.

  10. En skärm i taget!

    Sluta multitaska. Om du vill flippra med telefonen fast teven är på så är det nog inte tillräckligt intressant på teven. Men du vill ha nåt behagligt ljud i bakgrunden? Skaffa en radio! Att se på teve kan också vara ett sätt att minska telefonanvändningen, genom att medvetet se på program som man verkligen är intresserad av. Spela in. Streama. Utnyttja de olika tidsfördriv som finns, som tidigare nämna hobbys (nummer fem), men även teven gubevars. Utnyttja tidsfördriven ordentligt, och våga ha lite tråkigt däremellan. Tänk på vad vi säger om barn, har de aldrig tråkigt kommer de heller aldrig på något att göra. Varför skulle inte det gälla för vuxna också?

 

fniss från naturskyddsföreningen  :*

5 saker som jag har lärt mig av mina barns tygblöjor

alternativa höga kusten : fem bra saker om tygblöjor
Blöjor från Poops, Imse Vimse och extra inlägg från Sloomb och Poops.

Obehandlad ull är KUNG!

Lanolinet (fett som finns naturligt i ull, klappa ett får och det klibbiga du känner är lanolin) i obehandlad ull är fuktavvisande, smutsavvisande och går dessutom att fylla på plagget genom ett lanolinbad. Så kallad kurning. Ullens temperaturreglerande egenskaper är lika oslagbart som vanligt, men mer lanolin gör även tyget ännu mer flamsäkert än ull som är behandlad (superwash brukar den ullen kallas). Det finns inte en enda fleecetröja som kan vinna den tävlingen.

Solsken är en jävel på att bleka.

Jag säger tygblöjor, du spärrar upp ögonen och väser ”baaaaajss”. Jag hänger upp mina barns vita ibland bajsfläckiga tygblöjor fläckarna ut mot solen, och vips! Så är hela blöjan lika vit som från början. Bajs är inga problem för en tygblöja. Men det är så mörkt ute och för kallt för att hänga upp tvätten ute? Ta fram galltvålen. Grym mot fläckar, och miljövänlig nåt så in i bängen.

Bajsets rykte är värre än verkligheten.

Särskilt amningsbajs av räsertyp sugs upp allra bäst av en tygblöja. Bäbisar som blir helammade/flaskade bajsar ju inte korvar, men när de börjar hantera mat blir det så att säga lite mera spännande. Eller enklare, beroende på hur man ser det. Skaka av korvbajs ner i toaletten, och kasta blöjan ner i tvätthinken som ju alltid står eller hänger i badrummet. Tillplattade korvar är lite mer problem, en del använder då en dedikerad diskborste för att lightskrubba blöjan i toavatten men jag smetar istället med toapapper och lovordar tvättmaskiner. I en tvättladdning tygblöjor är det få med bajs på, det fixar tvättmaskinen! Okej en gång (EN!) hittade maken en centrifugerad korv i maskinen (helt intakt, eller hur den nu kan ha sett ut från början. viktigaste med historien är att den inte bajsade ner hela maskinen. Maken plockade bara ur korven och körde om maskinen och skällde på mig.) men det pratar vi inte om.

Engångsblöjor luktar satan – inte kisset och bajset.

Det är som att det sker någon slags kemisk reaktion som för att påminna de vuxna om att NÅT HAR HÄNT I BLÖJAN för lukten LUKTEN, kan ta död på vem som helst om den får härja fritt. Fasan för denna lukten gör att många förskolor vägrar tygblöjor, men de kunde inte ha mer fel. En tvättpåse med två dagars tygblöjor luktar nästan ingenting. Fuktigt möjligtvis. Jämför det med den där påsen med bajsengångsblöja som ingen vill ha i sina kökssopor ens!

Bäbisar ska lukta gott och vara mjuka, basta!

Eftersom bäbisen inte luktar gammal instängd blöja mest hela dagen, så behöver bäbis inte heller bada så värst ofta. Det sparar på hudens naturliga fetter och särskilt under vinterhalvåret (särskilt i år, eller är det bara jag som är som fnöske?) är det här givetvis värdefullt då man i bästa fall slipper först tvätta bort ett naturligt fettlager för att sedan fylla på det igen i krämform.

Men gu va kul, berätta mer!

  • Den mest miljövänliga lösningen för blöjor är återanvända innerblöjor av bomull eller hampa, med ett ”blöjskal” av kurad ull. Det finns jättemånga söta brallor att välja mellan, och den kurade ullen fungerar som en fuktspärr för blöjan. Fantastiskt. Förstör inte miljöeffekten av att torktumla blöjorna bara…
  • Du får tag på tygblöjor genom facebookgrupper som Tygblöjor (!) utöver olika webbutiker. 
  • Babypottning eller Elimination Communication/EC presenteras gärna som guds gåva till föräldraskapet och det är lätt att man bara lyssnar på de som lyckats. Funkar det här för er familj och er bäbis – tjoho! Men det är också okej att använda sig av de bekvämligheter som finns i dag, till och med engångsblöjor. När vi är ute och ränner använder vi miljömärkta engångsblöjor utan att skämmas det minsta.
  • I webbutikerna brukar man också kunna hitta guider om hur man ska använda tygblöjorna, även Blöjfri bebis har en bra tygblöjeguide. Genom föreningen Blöjupproret finns till och med ett blöj-bibliotek, perfekt för att testa vilket blöjsystem som passar ert barn bäst! 
  • Tänk på att du kan behöva köpa nån storlek större av body till bäbis, eftersom tygblöjan tar lite mer plats än engångsblöja. ”Fluffrumpa” även kallad, särskilt när den vaggar fram över golvet i en snabb krypning till en nyss öppnad barngrind. Det finns även bodyförlängare att köpa från en del blöjbutiker.
  • Bästa för tvätten hemma är att köpa hem en Knodd av valfri storlek, och eventuellt sätta i en tvättpåse. Här kan man välja bland många olika fina PUL-påsar, men vi har valt en nätpåse i polyester. Hinken går att diska ur men det har vi inte ”behövt” göra än, vi ids nog inte förrän den börjar lukta och ja. Det har inte hänt än.
(PUL står för polyuretan laminat, en slags plast. Naturskyddsföreningen beskriver PU som helt ofarlig att använda när det finns i textilier och kläder dock frigörs en farlig kemikalie vid förbränning så här får man väl fundera över hur miljövänlig en vill och kan vara. Sopförbränningsanläggningar har effektiv rening av röken som bildas bör tilläggas, så att bränna upp sina PUL-sopor hemma kan man ju skippa.)