12 inspirerande steg till en mer hållbar livsstil

Det är lätt att tro att man måste göra allting som man blir tipsad om i självhushållningsväg och hållbarhet, men det tycker jag är onödigt. Gör det som är närmast till hands, och gå vidare om du känner för det. Älskar du att jobba heltid och har ett jobb du trivs med är det till exempel dumt att säga upp sig bara för att odla morötter som finns att köpa på Coop. Men även en heltidsarbetare kan inspireras av de här tipsen – en liten syltburk som julklapp är till exempel ofta uppskattat. På landsbygden finns det också stora poänger med att faktiskt stödja den lokala mataffären och andra butiker, och det finns ofta små producenter av det mesta ute på landsbygden som gör ditt och datt bättre än du själv.

Gör det du kan och vill göra själv, och stöd sedan de som gör som du skulle ha gjort om du inte hade haft den stora lyckan att kunna köpa färdigt!

12 steg till en hållbar livsstil

1. Odla din egen mat.

   Du sparar på transporter till och från affären både för dig och produktionen. Många produkter duger gott att köpa i affären, om så bara för att stödja den lokala handeln och gärna regionala jordbruket. Men det kostar i energi att hålla affärsgrönsaker fräscha, i stället för att i ens eget land låta en del grönsaker sitta kvar i jorden tills man får lust att äta just den, eller att lagra potatis och andra rotsaker otvättade så de håller länge.

2. Förädla din skörd.

   Skrota saftmajan om hon är gjord i aluminium, annars är det fritt fram att inspireras av mormor och farmors och fan och hans mosters inläggningsrecept och syltningar. Förra året var ett riktigt blåbärsår, det är sådana gånger man kan vilja få säsongen att räcka längre! Det gör den med en god blåbärssylt, frysta blåbär i en smoothie eller en fryst paj som tinar i ugnen mitt i vintern. Utnyttja frysen till det den är till för, men se också till att konservera skörd, odlad eller plockad i skogen, så att du kan förvara den utan stöd av el.

3. Plocka vilda växter och bär.

   Vi är inte riktigt i säsong för det här i Höga Kusten men då passar det bra att plugga in lite nya örter som vi kan äta till våren. Leve allemansrätten, plocka nässlor, harsyra och givetvis alla smultron du kan hitta. Det här är något som verkligen har blivit populärt de senaste åren, och det finns mängder av böcker och ibland även kurser att lära sig från. För att plocka svamp, och hitta svamp, utöver kantareller, är mitt tips att hitta en ur äldre generationen som gärna är ute. Gå ut i skogen med denne och lär dig vad hen ser efter i skogen för att hitta sina fynd. OBS I delar av Höga kusten föll Tjernobylregn över skogarna och där kan halten av det cancerogena bequerelen vara ganska hög. Det är inte längre farligt enligt myndigheter att äta bär och svamp, men särskilt svamp är ju en organism som drar åt sig av diverse miljögifter och ämnen som andra äter godis – informera dig om så bara för att inte bli uppskrämd av de som är rädda.

4. Minska din elförbrukning.

   El kostar pengar, pengar som man kan lägga på något roligare. Vi lever dessutom i en tid då vi har gjort oss beroende av fossila bränslen och energi som påverkar vår direkta naturmiljö negativt, se vattenkraft och vindkraft på fel ställen. Det finns många anledningar till att minska egna energiförbrukningen. Planera dina eluttag så att tex dator och annat som kanske inte används hela tiden (men nån gång sover du väl?) kan slås av med en strömavbrytare. Standby-lägen drar mer ström än man tror. Så här på vintern är det för oss motorvärmaren som drar klart mest el, men ryktet säger att solceller nu har blivit så effektiva att de kan försörja en elbil med vad den behöver både för värme och körning. Jag har verkligen inte råd att köpa en elbil, men att kombinera en framtida bergvärmeinvestering med några solceller ligger kanske inte så långt i framtiden.

5. Återanvänd.

   Inte bara sådant en hittar på ladugårdsvindar och bakom vedboden, utan se också till att köpa kläder av så bra material att du kan och vill laga dem. Kanske sy om vuxenkläder till barnkläder om man har tillgång till symaskin? Återvinning av textilier är på gång, men tills dess får vi hitta våra egna modeller av återvinning. Som tur är behöver vi inte återuppfinna några hjul, trasmattor och virkade mattor av tygtrasor är ju inne igen! Renovera loppismöbler, våga måla fel färg, i stället för att köpa nyproduktion. Genom att återanvända material och saker kan vi minska på sopberget, och för dig som betalar din egen sophämtning finns det pengar att spara.

6. Bli händig.

   Den här punkten är ju som en fortsättning av femman, med mer kunskap om olika hantverk kan du återanvända mer material och fler produkter. Man kan ju såklart vilja och sträva efter att kunna allt, men jag föredrar att låta några väl valda hantverkare göra en del och så lär jag mig en del annat. Och då kan man tänka, att det är billigare att anlita en rörmokare än en skräddare, därför kan jag tjäna mer tid och pengar på att köpa en symaskin än att försöka lära mig att bocka rör. Men har man hus finns det mycket att tjäna på att ändå känna till exempelvis hur man tar hand om sitt tak, bygger ett staket, kan få ordning på matkällaren själv utan att behöva anlita till exempel murare för småsaker. Spara hantverkarna till stora saker, eller när du inte ids.

7. Jaga kvalitet i stället för priser.

   Jagar man billigt köper man totalt mer, för att man tror sig ha råd och för att sakerna går sönder. Du har inte råd att köpa mer. Du har framför allt inte tid att köpa mer, för du vill ha tid till att vårda det du har. Kan du låna dyra verktyg i stället för att köpa en billig variant som antingen inte håller så länge eller som inte är så bra som man skulle vilja och därför sinkar ditt arbete? Det här gäller även kläder och andra textilier. Lakan ska inte vara trasiga efter några år i tvättmaskinen, de ska tåla att tvättas någorlunda varmt. Tröjor ska inte tappa formen efter några få tvättar, om de dessutom är gjorda i ett material som måste tvättas ofta.

8. Hemmagjort, lokalgjort eller schystgjort!

   Bygg själv, sy eget, gör tvålar eller annat som faller dig i smaken. Ett hemmagjort tvättmedel ersätter inte det billigaste i butiken, det ersätter det dyrare med schysta ingredienser. Så jag skriver ”hemmagjort” med en liten brasklapp – stöd gärna din lokala tvålmakare om sådan finns, eller en produktserie i handeln med bra ingredienser. I båda fallen krävs en del research, men när du har forskat klart behöver du inte göra det mer. Prova att skapa egna produkter, snickra en bänk eller sy en kudde utöver den där tvålen, och se vad du skulle kunna tycka vara värt att göra själv eller köpa in. För den som vill vara helt självförsörjande är ett sätt att spara på inköp just att skapa själv, och kanske kan sälja vidare till den som gärna vill åt kvaliteten utan att skapa själv?

9. Var snål.

   Köp inte saker i onödan även om du har plats för det hemma, använd i så fall utrymmet till att lagra kvalitetsgrejer i stället för att slänga. Utan att bli en manisk samlare för det. Undvik helt enkelt att gå i affärer och framför allt gallerior, gör något roligare med din fritid! Jag är sådan som gillar att ta en fika ”på stan”, själv eller med någon kompis, men då väljer jag caféer utifrån stämning och lokalisering. Här är vår regions små stadscentrum guld, med några få butiker där en del har specialiserat sig på hållbara och dyra produkter som man inte slentrianköper. För några år sedan var det inne med ”köpstopp”, och en beskrev pinan av att behöva gå igenom H&M utan att köpa något. Vad ska du in där och göra om du inte ska köpa något? Du ska givetvis inte slentrianhänga i centrum som en annan skolkare, du ska hitta något roligare att göra än fönstershopping.

10. Håll dig frisk.

    Om du jobbar för lön sparar du in på de där jämrans karensdagarna och nedsatt lön, men ännu mer finns att spara för den som jobbar för sig själv på en gård eller liknande. Här kan det framför allt handla om den fysiska hälsan – du vill hålla för att kunna hugga ved även till nästa vinter. Du vill kunna gräva upp fler rader till landet och leka med din barn. Dagliga promenader eller liknande är jättebra, men minst lika viktigt är att hålla sig aktiv i muskler med styrketräning och snäll men uppmjukande stretching. Yoga eller pilates, dessa fruntimmerbetonade sekter, är faktiskt nyttiga för alla kön och åldrar. Den moderna människan är inte lika jämnt aktiv som den forntida, även om hen säkert också hade ont både här och där ibland, så det är viktigt att ta hand om kroppen inför de attacker som det innebär att dra iväg stockar som ligger i vägen eller kasta lite för stora barn högt upp i luften. Ät gott men inte alltför slibbigt, odla dina egna grönsaker så blir det roligare att äta dom. Borsta tänderna och tandtråda regelbundet.
    Yogobe är en sajt där du kan träna yoga hemma framför datorn med svenska instruktörer!

11. Gå och cykla mer.

    Det här är en riktig utmaning för landsbygden där vi generellt behöver en bil per person för att vardagen ska hålla. Vi bor sex kilometer från förskola och mataffär, jobbar mest hemifrån och inbillar oss därför att vi kan komma att klara oss med bara en bil för familjen. Längs backig grusväg (HÖGA kusten som sagt) med en hel del timmerbilar är det helt klart en utmaning! Men har man bara TIDEN, så finns det många alternativ till bilen i alla fall när det max några få minusgrader. Det finns dyra och väldigt snajdiga packcyklar, men en rejäl crescent från blocket med pakethållare är en minst lika bra början om inte bättre för våra förhållanden. Spänn fast en låda på pakethållaren och/eller sätt på dig en ryggsäck – funkar det för studenterna i snöstorm Umeå duger det åt dig i normalväder! Vi har investerat i en cykelvagn där både barn och matvaror får plats.

12. Minska mängden förbrukningsprodukter.

    Tygblöjor för barna gör en enorm skillnad i sophämtningskostnad, och det känns bättre för miljön också. Tvätta abnorma mängden kommer vi ju ändå få göra tills barnet typ flyttar hemifrån så det är lika bra att börja på en gång! Se till att inte torktumla dock, då försvinner alla fördelar för miljön i och med att torktumling drar väldigt mycket energi. Det finns numera även engångsblöjor som går att kompostera!
    I köket har vi hellre tyglappar och små handdukar i stället för hushållspapper. Även om hushållspapper går att kompostera så krävs det energi och trä för att göra nytt papper om och om igen. Att köra en tvätt på hemmaplan, med en modern tvättmaskin som är någorlunda snål, är det bästa. En tvättkorg vid återvinningen för dessa trasor går att tömma inför vanliga 60-graders-tvätten. Vill man vara hardcore kan man ju strunta i toapappret också och tvätta trasor även till detta ända-mål men där tappar ni mig.